Jag var i Huddinge och nu känns det som att det är väldigt länge sen. Det var tungt att åka hem. Jag var ledsen och Jenna var ledsen. Men Kajsa (som är Jennas favorit) jobbade ett tag till och hon är guld värd. Jag skulle vilja lägga upp lappen jag fick av henne innan jag åkte.. 

När jag väl kom till city och väntade på bussen blev det bara tyngre. Det kändes skit på alla sätt. Men när jag satt på bussen och grät tog tillslut damen som satt bredvid mig min hand och sa jag lider med dig vad det än är du går igenom. Hon var från australien och var här på semester men tog sig ändå tid att lyssna på mig och försöka hjälpa. Hon höll min hand hela vägen till båten! Hon sa också vilka fingrar jag skulle hålla i, för olika känslor. Hon tog mitt pekfinger och sa "for confidence", mitt långfinger "for anger" och mitt ringfinger "for sadness". Tumme och lillfinger minns jag tyvärr inte. Sen sa hon men för dig hehöver jag hela handen, sen tog hon båda!
Hon sa också, när bussen var framme, att jag kunde söka upp henne på båten och få hennes adress i Australien och skriva och berätta hur allt går. Fantastiska kvinna! Tyvärr gjorde jag aldrig det. Jag satte mig på min plats och ville bara sova. Jag såg att hon gick förbi mig men inte ens då gjorde jag något. 
Nu kommer jag få ångra mig resten av livet att jag inte visade mer uppskattning.. 
Tack underbara människa som så lätt fick mig på fötter och gjorde min resa hem mer behaglig.