Igår fick jag både lyssna och se på Henrik Fexeus. 

Vardagslyx. Verkligen. 

Han är lika intressant i verkligheten som i tv-rutan, böckerna och i dataskärmen.

Jag pratade med honom (!) 

Jag sa iallafall vad jag hette och hur det stavades...

Ikväll ska jag läsa!

Innan Henrik så var det två andra väldigt bra (och för mig helt nya) författare. Jag kommer läsa deras böcker också, men inte än. Eftersom jag läser cirka en bok om året och jag har en hel hög som jag vill läsa innan så lär det dröja ett tag. Dock har jag redan läst två böcker i år (svårslagna och fantastiskt bra), så det där med endast en bok om året är kanske ett minne blott nu.... Jag hoppas det! 

Mysfika i Lärbro idag

Megastort äpple

Megasmå...

En timmes skön höstpromenad i benen

(och en påse gifflar i magen)

Och en sväng på Fårö..

Jag hoppas att det är lika fint väder imorgon! 

Jag har fyllt år igen. Jag har känt mig som tjugotre hela året men det är först nu jag verkligen är det. 

Det har varit kalas i dagarna tre. Mycket kaka på kaka.

Jag känner mig väldigt bortskämd som har fått så många presenter (bilderna nedan visar faktiskt inte allt) men jag är jätteglad för allting! 

Nu börjar det likna en helt vanlig söndag här hemma i soffan med kanal nummer 73 på (som hos oss är Viasat Fotboll), inte alls dumt efter allt kalasande..

TACK alla inblandade för en riktigt, RIKTIGT bra helg! 

Vasen från arbetskamraterna fick mig att

åka ut och jaga kastanjer - höstmys

Kakfatet är nytt (och fantastiskt fint) 

resten är sen gammalt.

Här gäller samma som ovan.

(Osthyveln har världens bästa kille gjort)

Bästa inslagningspappret.
(Jag är glad att det inte blev toapapper istället,

för annars är ju det en lösning också)

Jenna förväntar sig tydligen att

bli bjuden på plankstek nu :-)

Längtar till jag och sambon ska gå på kurs
och slipa sten

WTF.... Bortskämd men så himla glad

Jag vill inte köra på fler rådjur!!

Så fina och roliga pumpor :-)

Jag minns sist jag var så här förkyld. Idag är det 472 dagar sen. 

Vi hade en annan säng än vi har idag, och vi hade ingen fåtölj i vardagsrummet, som vi har idag. Så vi flyttade ut sängen i vardagsrummet. För det fick plats. 

Jag ville inte ligga ensam i sovrummet. Vardagsrummet kändes bättre. Daniel sov på soffan eftersom jag inte ville väcka han med diverse snytningar (inte snytingar!!) och svettningar (jag ligger sällan still när jag är sjuk - min morgonfrilla avslöjar det..)

Jag hade då, liksom nu, en toarulle och en plastpåse nära tillhands. Idag är toarulle nr 2 nästan slut och plastpåsen nästan full.

För 472 dagar sen ringde min pappa. Han sa att Jenna var påväg till sjukhuset, men att det (tydligen, enligt doktorn) inte var cancer hon hade. Bara att det var något med benmärgen och att hon skulle vara borta några dagar och därför hade fått packa med sig lite kläder.

För 472 dagar sen, lite senare, ringde min mamma. Och grät. Det var cancer Jenna hade. 

I 472 dagar har mitt liv vandrat från toppen till botten, fram och tillbaka. Inte en gång. Inte två gånger. Utan hundratals. 

Jag kanske kommer skriva lite mer här framöver. Kanske inte. Om jag gör det så är det för att den psykologen jag träffat inte alls var mer än nån annan. Vem som helst. Kanske sämre än många. Så jag får försöka bena ut saker och ting själv.

Den som vill får läsa! 

Det kan också hända att jag skriver, massor, som jag gjort flera gånger tidigare, men inser i sista sekund att ingen orkar läsa mina ärliga ord, så det blir inget mer än ett utkast. För mig. 

Jag tänker inte dela detta på Facebook. Jag jagar inga höga läsarsiffror. Jag jagar bara ut ord från min skalle. 

FÖRE

EFTER

Kissemissen måste ha det fint nu när hösten närmar sig. 

Dagens loppisfynd. Passar fint i sovrummet tills vidare.

Senaste pärltavlan. 
Det kliar i fingrarna nu, jag vill göra mer! 

Idag fick jag världens finaste kort av världens bästa lillasyster! 

Hon är oslagbar

Igår var jag vid mumma som försökte lära mig att virka.
Jag tror det gick bra..

Det var iallafall roligt och mysigt!

Jag har gjort en egen kökslampa av en virkad duk

som jag fått av mumma :-)

Pappa&Ebbamys

Daniel och Nelly  :-)

Jag bytte bakgrundsbild på datan på jobbet...

....och tittade ut och tog en egen, minst lika fin bild ;-)

Jag är redo för 2013, enbart om det blir bättre än 2012.

Jag säger som så många andra; det här året har varit väldigt upp&ner. Mest ner.. Men jag vill ändå tro att all skit som varit är början på något mycket bättre. Hoppas att det är så!!

Jag vägrar ta emot ett samtal som kommer handla om att någon i min familj är sjuk. Ring mig inte då!!

Jag vill bara, 2013, ha en stor jävla brakmiddag, med Jenna och familjen och nära och kära. En middag för Jenna, Med Jenna, som ett tecken på att hon är tillbaka och att hon är frisk, och ett tecken på att hon gav cancern en jävla käftsmäll. En middag som tack till alla som ställt upp, på sitt vis. En middag med alla som betyder. 

Men en middag kommer aldrig kunna vara tillräcklig för att visa min tacksamhet, men ändå en början. En början till nånting bättre.

Jag hoppas att jag, 2013, får vara med och behålla alla som jag tycker om och att jag själv har tid att visa hur mycket jag uppskattar dem. 

Det är kanske mycket att begära utav ett år, mycket är ju ändå upp till oss själva. 

Jag hoppas att alla ser till att använda det nya året till precis det ni vill.

Och ta hand om varandra.

Och, något som jag läste i bloggen http://ikroppenmin.blogspot.se/ : Livet är en dödlig sjukdom! -Glöm aldrig det och försök att göra det bästa ni kan av tiden ni får!

Gott nytt år och hejja 2013